Vad är sorg? | sorgbearbeta

Vad är sorg

Ofta förknippas sorg med dödsfall och skilsmässor. Sorgereaktioner kan dock utlösas av en rad olika
förluster och förändringar. Exempel på händelser som kan utlösa sorg är separationer, övergrepp av olika
slag, relationsproblematik (till partner, föräldrar, barn, vänner, kollegor), egen eller annans sjukdom, att
förlora ett husdjur eller att livet inte blev som man hade tänkt sig.
Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
•En känsla av bedövning
•Humörsvängningar
•Koncentrationssvårigheter
•Oregelbunden sömn
•Förändrade matvanor
•Energiförlust

Hur reaktionerna ser ut i praktiken är dock väldigt individuellt, samt varierar även hos varje enskild person över tiden. Sorg är ingen tidsbestämd process som sker i stadier, utan kan bättre beskrivas som ett flöde som böljar fram och tillbaka.

Myter om sorg
Att känna sorg när man är med om en förlust är normalt och naturligt. Däremot saknar de flesta av oss kunskap om hur man genomför ett sorgearbete. Istället florerar en massa myter och rädslor kring sorg i vårt samhälle. Bristande kunskap och isolering är de två främsta anledningarna till att sorgen förblir oförlöst.
Ett exempel på detta är att sorg ofta förväxlas med depression. Medicinering ger i dessa fall oftast bara en tillfällig lindring.
Många av samhällets föreställningar om hur man ska hantera förluster kan summeras i sex myter. Dessa är så vanliga att de flesta av oss känner igen dem.
Här följer de vanligaste myterna:
•Var inte ledsen
•Var stark (för andras skull)
•Sörj i ensamhet
•Tiden läker alla sår
•Ersätt förlusten
•Håll dig sysselsatt

”Tiden läker alla sår” är ett exempel på en myt som får oss att tro att vi kommer att må bättre bara vi låter tiden gå. Men det finns människor som efter 20-30 år fortfarande lever med djup smärta efter en förlust.

Omgivningens reaktioner
Medan den sörjandes reaktioner är normala och naturliga bottnar omgivningens reaktioner ofta i
okunskap och rädsla. Sörjande söker på ett naturligt och hälsosamt sätt ofta tröst och hjälp från sin
omgivning.
Istället kan omgivningens reaktioner ofta sammanfattas i följande punkter:
•De vet inte vad de ska säga
•De är rädda för sörjandes känslor
•De intellektualiserar och ger svårföljda råd
•De lyssnar inte på de som sörjer
•De försöker byta samtalsämne
•De vill inte tala om döden

Sammantaget bevarar detta en rädsla för att visa de normala känslor som följer på emotionella förluster,
vilket gör att vi börjar låtsas som att vi mår bra när vi egentligen inte gör det. För att inte bli helt ensam
börjar den sörjande hålla färgen utåt och säga att allt är bra, fast det egentligen kanske inte är det. På
detta subtila sätt uppmuntrar omgivningen omedvetet den sörjande att agera som om deras sorg har
läkt. Detta sker samtidigt som sörjande människor vill och behöver bli hörda.

Tillfälliga lättnader
De flesta av oss har blivit socialiserade från tidig barndom att hantera sorgliga och smärtsamma känslor
felaktig
En klichéartad berättelse illustrerar detta faktum väl. Ett litet barn kommer hem från förskolan efter att
ha blivit sårat av de andra barnen på lekplatsen. Mamma, pappa, mormor eller någon annan
vårdnadshavare säger: ”Vad har hänt?” Barnet svarar med tårar i ögonen att ett av de andra barnen var
elaka. Vårdnadshavaren säger då välmenande: ”Var inte ledsen, här får du en kaka så mår du bättre.” På
så vis lär sig barnet att känslor kan hanteras med hjälp av mat.
Några exempel över beteenden som, om de uppträder av fel anledning, kan ha en negativ
inverkan på sörjande människor är:
•Mat
•Alkohol och psykofarmaka
•Arbete och träning
•Shopping
•Sex
•Ilska
De flesta av dessa handlingar är inte skadliga i sig själva. De kan dock bli skadliga när de görs av fel
anledning. Att bara äta en kaka bearbetar inte den känslomässiga smärta som en förlust orsakat. Att
handla är ingen långsiktig lösning på den smärta som ett dödsfall eller en skilsmässa orsakat. Tvärtom kan detta ha en rakt motsatt effekt.